Marskalken av Finland Mannerheim avtackar Frivilligkåren på Paikanselkä den 28 mars 1940.
Lyssna på talet här. [.mp3]
Vilken var då betydelsen av Frivilligkårens insats? Tillsammans med finländska trupper svarade den för at järnvägen mellan Sverige och Finland via Torneå och Uleåborg och därmed den för Finland livsviktiga importen av krigsmateriel från Sverige hölls öppen. Tack vare det svenska luftvärnet och flyget (F 19) angreps den inte heller från luften. Frivilligkårens flygstyrka förstörde minst sju fientliga jaktplan och fem bombplan. Luftvärnet sköt ned minst sju plan samt åtta osäkra. Flygstyrkans och luftvärnets blotta existens avvärjde fientliga luftanfall och vid många av de anfall som blev av, fälldes de ryska bomberna från hög höjd med försämrad precision som följd.
De två svenska stridsgrupperna vid Märkäjärvi band tillsammans med tre finländska bataljoner två sovjetiska divisioner – mångfaldigt starkare styrkor som i annat fall hade kunnat sättas in på annat håll. Det var även av stor betydelse att Frivilligkåren kunde frigöra fem stridsvana finländska bataljoner, vilka kunde sättas in på Karelska näset. Här var läget mycket allvarligt och varje dag av fortsatt kamp påverkade fredsförhandlingarna.
Viktigare än den militära insatsen torde dock ha varit den moraliska innebörden av frivilligverksamheten. Ett betydande antal svenskar och norrmän hade visat sig vara beredda att offra allt – även livet – för Finlands frihet. Till Svenska Frivilligkåren anmälde sig 12 705 (varav 727 norrmän). 8 260 antogs. Detta är den största frivilligstyrka ett land någonsin ställt upp för ett annat. Av dessa stupade 33, omkring 50 sårades genom direkta stridshandlingar och över 130 frostskadades.
 Rysk 50 mm (snarare 47 mm) granatkastargranat (blindgångare). På finska kallad "Hundknacko". Upphittad strax öster om Dyrssens minnessten intill Hatajajänkä. |  Rysk 75 mm granatkartesch upphittad till vänster om vägen/järnvägen i området Nenäselkä. |
 Den (renoverade) så kallade "Dyrssen-korsun" på Paikanselkä. |  Rysk 75 mm granat (blindgångare). Upphittad på Laijeselkä - förläggningsområdet för II. gruppen. |
 På denna plats, precis vid järnvägen stod den utslagna ryska stridsvagnen. Till vänster om bandammen låg de främsta ryska ställningarna. Till höger om bandammen ser man fortfarande den gamla sträckningen av vägen till dåvarande Märkäjärvi. |  Rester av (troligen rystk) skyddsrum i myrkanten Hatajajänkä framför I. gruppens frontlinje och strax öster Dyrssens minnessten. |
 Den ursprungliga sträckningen av främre linjen framför I. gruppens grupperingsområde till höger om vägen. |  Ingång till större "politrukfort" på höjden Jokinenä. Skyddsrummets tak har numera rasat igen. Under ett besök i området 1975 utforskades skyddsrummet, som då fortfarande var tämligen intakt. |
 Taggtrådshinder i den främre ryska linjen till vänster om vägen. |  Eldställning för kulspruta på vänstra sidan om vägen inom de tidigare ryska ställningarna. Hylssorna, som är finska, härstammar troligt från fördröjningsstriderna 1939. |
